Framför oss ligger idag ett affärs- och kontorshus från början av 1970-talet. Under flera decennier har Arbetsförmedlingen varit en av de största hyresgästerna. Alldeles i närheten av den här platsen, en bit in i kvarteret, utbröt den stora branden den 2 juli 1865. Det var hos bagare P J Eriksson, ett stycke in på Skepparegatan, som elden fick fäste och som ledde till att hela staden lades i aska. På denna plats låg i början av 1800-talet det beryktade Korrektionshuset, som var en slags kombination av sjukhus och fängelse. Idag ligger i huset Westerlunds Guldsmeder, Karlstads äldsta guldsmedsaffär från 1920.
Under 1950- och 60-talen hade platsen stark anknytning till idrotten i Karlstad, då en av stadens stora sportaffärer låg här. Hur många SM-finaler i bandy har IF Göta spelat? Vad betyder VAIK?
På den här platsen hade ett före detta statsråd sina förfäder boendes i början av 1900-talet. Vem var det? Svaren får du i historien som följer!
1967
Det är söndagen den 3 september. Dagen för den stora omläggningen till högertrafik. På bilden ser vi fastigheten Östra Torggatan 7 så som den såg ut innan rivningen ett år senare. I bottenplan ligger David Bergströms sportaffär sedan många år. Bergström var kassör i idrottsföreningen Göta. Här gjorde föreningen sina inköp av materiel till Götas bandylag. Det här året spelade Göta sin sjunde SM-final i bandy. Det blev förlust mot Örebro på Söderstadion i Stockholm med 3-1.
IF Götas storhetstid i bandy var på 1930-talet. Då tog klubben hem SM-guldet till Karlstad tre gånger – 1932, 1935 och 1937. Storspelare på den tiden som var med om alla tre mästerskapen var Erik ”Mål-Jonas” Jonasson, Russel Pettersson, Bengt ”Jullen” Larsson, Alf ”Parren” Alfredsson och Erik Karlström
Se film när Göta vinner SM på Tingvalla 1935
Under 1950-talet kvalade Västerstrands AIK (VAIK) till allsvenskan i bandy tre gånger men lyckades aldrig ta sig dit. Conny Persson, bandyspelare i både VAIK och Göta berättar:
Läs om IF Götas lag som gick till slutspel 1966
Läs om IF Götas reservlag, svenska mästare 19671945
Det är hösten 1945. Sedan några år ägs huset av grossisten i klockor och optiska artiklar Nilsson & Axell (Noak). Detta år övertar Erik Lamberger ledningen av firman efter sin far, Johan Petrus Nilsson, som grundade företaget 1910. Efter två år, 1947, startade Lamberger dotterbolaget AB Nilax Optik. Firman kom med tiden att utvecklas till en av de främsta grossistföretagen i sin bransch. Nilsson & Axell blev tidigt generalagent för den schweiziska urfabriken Perfecta och på senare tid även agent för Pulsar och Junghans. På optik- och instrumentsidan representerade man framförallt japanska NIDEK.
Efter andra världskriget kom många invandrande yrkesmän hit från det krigshärjade Europa. En av de som kom var urmakaren Siegfried Kleinschmidt (1923-2021) från Tyskland. Lyssna till hans berättelse >>
1915
Vi har kommit tillbaka till krigsåret 1915. I huset har nya hyresgäster flyttat in. Det är Josef och Carolina (f Hirschfeld) Pagrotsky med barnen Leopold, David och Elias. Familjen är en av flera judiska emigranter som kom till Karlstad från ryska Polen i slutet av 1800-talet. Släkten Pagrotsky härstammade från orten Raczki som låg i det ryskpolska guvernementet Suwalki. Härifrån kom Josef till Sverige och Göteborg redan Tre år senare flyttade han till Karlstad och fick arbete hos handlaren Levin Klein. Josef blev svensk medborgare 1870 och levde sitt liv i Karlstad som grosshandlare fram till sin död 1926.
Bestämmelser för judiska trosbekännare 1816 (pdf)
I slutet av 1800-talet hade det samlats ett flertal judiska familjer i Karlstad, bl a Munnich, Felländer, Gluck, Bresky, Bergson, Simansky, Goldman och Adelsohn. Vid denna tidpunkt bildades ett mosaiskt samfund och i samband med det byggdes Synagogan på Norra Klaragatan. En församling instiftades först 1919.
Läs protokoll från mosaiska samfundet i Karlstad den 31 oktober 1916 >>
Artikel om Simanskys affärsrörelse på Herrhagen i Karlstads-Tidningen 10/11 1937
Läs om konfektionsföretaget B. Bergson & söner på Herrhagen och se bilder från 1936 >>
Efter att mark donerats till en begravningsplats, invigdes så den Mosaiska begravningsplatsen 1920. Här begravdes några av de svårt medtagna judiska kvinnor som avled här i Karlstad efter ha överlevt Förintelsen i tyska koncentrationsläger under andra världskriget.
Dokument om mottagandet av flyktingar på beredskapssjukhuset Herrhagsskolan i Karlstad 1945; sida 1 och sida 2.
Se film om flyktingmottagandet i Karlstad 1945.
Läs om en diplomat från Karlstad som varnade för den nazistiska expansionspolitiken i Europa >>
Läs om en svensk medborgare i frivillig tjänst vid Waffen-SS i Tyskland >>
1887
Nu är det år 1887. I det här huset ligger Bergs specerier sedan 1882. I år har den 37-årige Carl Fredrik Berg (1850-1923) övertagit affären efter sin läromästare Johan Fredrik Ödmann som haft speceriaffär här sedan huset byggdes efter stadens brand 1865. Berg ansågs vara en energisk och arbetsam man och en glad, god och sällskaplig person. Han umgicks bl a med några journalister från den närbelägna Karlstads-Tidningen, varav en var Mauritz Hellberg.
Läs om Bergs speceriers 100-årsjubileum
Läs mer om vem Mauritz Hellberg var >>
Sittande: Gustaf Fröding, Albin Forssell och Mauritz Hellberg.
Se film om Karlstads-Tidningen från 1936
En annan i kretsen omkring C F Berg var Gustaf Fröding, vilken på Kalle Bergs 43-årsdag författade dikten om ”Vår Berg”.
C F Berg hade som stamkunder ”Hammerö-Tassera”, dvs Hammaröborna, som åkte båt in till staden för varuinköp och försäljning av fisk. De år fisket slog fel kring ön var det bra för fiskargubbarna att känna en specerihandlare i staden som kunde ge dem en välbehövlig kredit i affären.
Läs om Konsumbutiken på andra sidan Östra Torggatan >>
Läs om Karlstad Saluhall 1909-1976 >>
1829
Vi har kommit tillbaka till 1829, närmare bestämt till den 4 augusti. Denna dag beslutades att det ökända korrektionshuset skulle stängas, som funnits på denna plats sedan 1811 (bilden visar en rekonstruktion av korrektionshusets fasad från gårdssidan).
Det var landshövding Olof af Wibeli som 1809 inbjöd socknarna i länet att bidra till en s k arbetsinrättning som skulle vara en slags kombination av lasarett och fängelse . På sjukavdelningen mottog man personer som kunde få våldsamma utbrott och sådana som led av obotliga sjukdomar som t ex epilepsi, cancer och veneriska sjukdomar. I en särskild arbetsavdelning sysselsattes fattighjon som bl a gjort sig skyldiga till lösdriveri och prostitution.
Läs om landshövding Olof af Wibeli, känd från Fänrik Ståls sägner >>
Läs om Anna Lisa Bratts öde på korrektionshuset >>
Arbetstiden på korrektionshuset uppgick till tolv timmar per dygn. De som ansågs vara ”late, sturske, liderlige och vanartige” kunde placeras i särskilda arrestrum. Under den första perioden på korrektionshuset kunde ett fattighjon kvarhållas i högst sex månader. De som efter frigivningen blev återintagna fick tillbringa ett år på anstalten, varav den första månaden i ”ensamt fängelse”. Instruktionen säger: ”Hans dryck är vatten och maten får icke bestå af starka födoämnen. Afsöndrad från alla andra, utan tidsfördrif eller sysselsättning är han helt och hållet öfverlämnad åt ångern och eftertanken”…
Lyssna till en beskrivning av Karlstad 1810-1870, gjord av Henrik Lilljebjörn:
