Tingvallagatan 15

På denna tomt har frimurarna haft sina sammankomster i över 200 år. Det nuvarande frimurarhuset stod klart 1869. Det byggdes om flera gånger och fick sitt nuvarande utseende 1923. Den mest kända händelsen som ägt rum i den historiska byggnaden torde vara de svensk-norska förhandlingarna under unionskrisen 1905, då de båda ländernas statsministrar möttes i stora festsalen.

I markplan fanns Herman Anderssons bokhandel i omkring 100 år och restaurang Freden var en populär matservering under senare delen av 1900-talet.

Följ med på en vandring upp till frimurarhusets festsal >>


1955


Det är den 23 september 1955. Flera tusen Karlstadsbor har samlats på Stora Torget för att se det s k Fredsmonumentet invigas på 50-årsdagen av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Sverige representerades av kung Gustav VI Adolf och Norge av kronprins Olav.

Vid minneshögtiden deltog de båda ländernas statsministrar, Tage Erlander och Einar Gerhardsen. Initiativtagare till konstverket var bankdirektör Anton Dahlin, Wermlands Enskilda Bank. Skulptör var konstnären Ivar Johnsson.

Artikel om invigningen i Karlstadstidningen 23/9 1955; del 1 och del 2

Se film från invigningen av Fredsmonumentet


1940


Nu är det krigsåret 1940. I frimurarhuset ligger Herman Anderssons bokhandel. Företaget skapades 1878 av Stockholmstidningens grundare, redaktör Anders Jeurling. I oktober 1884 togs affären över av bokhandlaren Herman Andersson. I april 1925 ombildades företaget till ett familjebolag. Fram till början av 2000-talet drevs bokhandeln av familjen Hermansson.

I januari 1940 bildades Statens Informationsstyrelse (SIS). Myndighetens uppgift var att under krigsåren övervaka och kontrollera vad som förekom i böcker, tidningar, filmer, radio m m. Den svenska regeringen ville undvika att det skrivna eller talade ordet skulle leda till konflikt med främmande makt.

Dokument om polisbeslag av bok

Dokument om beslagtagen tidning och två sidor ur det beslagtagna materialet; sida 1 och sida 2

Artikel i NWT om Herman Anderssons bokhandel

Se film om torghandeln under kriget


1930


Vi har kommit tillbaka till år 1930. Den omfattande förändringen av byggnaden är genomförd sedan några år tillbaka. Tanken var att arbetena skulle vara klara inför Provinsiallogens 50-årsjubileum 1924. För Johanneslogen byggdes en ny sal på det tidigare ej utnyttjade gårdsutrymmet. För övrigt höjdes byggnadens fasad och mot Västra Torggatan inrättades en attikaliknande övre våning. Mellan åren 1931-1934 var överste C.O. Ahlmark provinsialmästare.

Vid Frimurarhusets ombyggnad 1912 höjdes taket för att man skulle få en bättre balans till det nybyggda bankhuset.

Läs mer om överste C.O. Ahlmark >>

Stadskarta 1923


1905


Det är lördagen den 23 september 1905. På eftermiddagen träffades den slutliga överenskommelsen i unionsförhandlingarna mellan de svenska och norska delegationerna i frimurarhusets festsal.

Redan den 7 juni hade det norska stortinget förklarat att Oskar II inte längre var kung i Norge och att unionen mellan länderna var upplöst. Den 31 augusti inleddes regeringsförhandlingarna mellan Sverige och Norge på frimurarhuset i Karlstad. Den 26 oktober godkände både svenska riksdagen och norska stortinget överenskommelsen i Karlstad. Efter att Norge fått sin självständighet utsågs prins Carl av Danmark till kung av Norge med namnet Haakon VII. Två av medlemmarna i den svenska förhandlingsdelegationen, Karl Staaff och Hjalmar Hammmarskjöld, skulle senare bli statsministrar. När Hammarskjöld anlände till Karlstad var han nybliven pappa. Sonen, med namnet Dag, skulle femtio år senare bli FN:s generalsekreterare.

Det nya frimurarhuset stod färdigt 1869. Huset var byggt i en s.k. klassicerande stil efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Modifiering av den ursprungliga ritningen gjordes av stadsarkitekt Theodor Högström.

Läs om gränsbevakningen i Värmland 1905 >>

Se fotografier från gränsbevakningen 1905 >>

Artikel ur Karlstadstidningen om förhandlingarna 1905

Vid ingången till frimurarhuset vaktade de f d indelta soldaterna Hane (Hanvik) och Asp (Aspsäter). I mitten står T Högberg, redaktör och chef för TT:s utrikesbyrå. Han var den ende tidningsman som släpptes in.

Stadskarta 1908


1864


Det är den 15 maj 1864. Platsen är Stora Torget i Karlstad så som det såg ut före den stora branden 1865. På bilden överlämnar stadens damer en egenhändigt sydd fana till Karlstads Skarpskyttekår.

Skarpskyttekårens fana.

Läs mer om skarpskyttarna och vilka som deltog vid överlämnandet av fanan >>

Den långa byggnaden till höger är gamla frimurarhuset. Den var belägen på samma plats som det nuvarande logehuset. Längst till vänster skymtar det Arfwidssonska huset, länsresidens 1822-1865 och bostad för landshövdingen. Till höger om inkörsporten ser vi landskontorets flygel, som var en del av länsstyrelsen. Lägg märke till pelarna som bär upp balkongen som numera är placerade i frimurarhusets entréhall.

Läs mer om en hög frimurare och betydelsefull värmlänning som avlidit året innan >>

Lyssna till en beskrivning av gamla frimurarhuset från början av 1820-talet:

Se fler bilder från Karlstad före branden 1865 >>

Stadskarta 1865


1809


Det är vid middagstid den 7 mars 1809. En soldat vid Värmlands fältjägare sätter upp en proklamation på frimurarhusets vägg. Det är delar av västra armén som är på marsch mot Stockholm för att avsätta kung Gustav IV Adolf och hans regering. Befälhavare och upprorsledare för trupperna är överstelöjtnant George Adlersparre. Sedan midnatt strömmar militära förband in i Karlstad och vid middagstid uppgår styrkan till över 2 000 man. Nu har höga militära chefer satts i husarrest liksom landshövding von Rosen.

Läs överstelöjtnant Adlersparres proklamation

För att få pengar till den fortsatta marschen töms ränteriets och kronofogdarnas kassor. Dessutom tvingas länsmän och kronofogdar att samarbeta med upprorsmännen för att ordna transporten av armén till Stockholm. På Karlstads torg ställs kanoner upp och soldater håller brinnande luntor…

Läs vidare om det dramatiska läget i Värmland och i Karlstad under kriget 1808 – 1809 och om hur människor påverkades av händelserna:

Lantvärnet och fältsjukan i Värmland under kriget 1808-1809 >>

”Der frossan grassera och meniskor dö”. Arméns allmänna sjukhus i Karlstad under kriget 1808-1809 >>

Kritiskt läge i Karlstad; borgmästare K D Gothilander talar till Karlstads borgarskap i mars 1809 >>

Kapten Breitholtz och Sveaborg; kriget i Finland 1808-1809 >>

Transporten av Näs kompani den 7 mars 1809 >>


1805


Nu är det juli 1805. Stora torget i Karlstad breder ut sig framför oss. Mitt i bild det Arfwidssonska huset (länsresidens 1822-1865), till vänster det Kolthoffska huset, som var stadens enda trevåningshus. Mellan det och residensets ena flygel går Kungsgatan mot öster. Till höger om residenset pågår byggnationen av Assemblébolagets hus vid Tingvallagatan. Längst till höger, vid Södra Torggatans början, ligger apoteket Ôrnen.

Förr i tiden samlades folk i Karlstad till s k assembléer, där olika slag av underhållning förekom, såsom teater, dans, musik och matservering. Eftersom bristen på lokaler för sådana evenemang var stor i Karlstad uppfördes Assembléehuset åren 1805-1808. Två år senare inköptes huset av frimurarnas Johannesloge för 9.000 riksdaler banco, en stor affär vid denna tid. Akvarellen över Karlstads torg är utförd av teckningsläraren Johan Gustaf Härstedt från Sunnemo.

Se och läs om föremål från frimurarnas första tid i Karlstad >>

Läs om frimuraren kapten Gustaf Wallencrona >>

Stadskarta 1770

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att besöka den godkänner du vår användning av cookies.