Tingvallagatan 9

Bergqvisthuset har en av de mest karakteristiska fasaderna i Karlstad. Huset är uppkallat efter skohandeln som funnits här sedan 1904. Förr i tiden bar huset namnet Falkgården efter sin byggherre och ägare garvaremästare J. P. Falk.

Som så många andra hus i Karlstad byggdes Falkgården efter branden och stod färdig 1868. Från början var det ett hantverkets hus och under 1890-talet fanns här inte mindre än fem mästare inom olika hantverk. Huset fick sitt nuvarande utseende 1906 när de två tornen placerades på byggnaden mot Tingvallagatan.

Följ med in i skoaffären 2008 >>

Följ med när Värmlandsarkiv tog hand om arkivet från Bergqvist skor och se en film om Arkivcentrum Värmland >>


1990


Det är i september 1990. Ett av Karlstads mest unika byggnadsprojekt pågår. Bergqvisthuset har rivits. Grunden och de två våningarna är borta men fasaden har frisågats för att användas i det nya bygget. Det gamla Bergqvisthuset ska ge plats för ett nytt affärscentrum – Arkaden.

Det nya huskomplexet kommer att innehålla butiker, kontor, lägenheter, biografer och matserveringar. Det nybildade fastighetsbolaget Länsbågen Fastighets AB planerar att knyta ihop hela kvarteret med flera gallerior med in- och utgångar från Drottninggatan, Tingvallagatan samt västra- och östra torggatorna. I första etappen av projektet byggs en passage mellan Tingvallagatan och Östra Torggatan, den s k ”Bergqvistpassagen”.

Läs två artiklar om bygget 1990, NWT 13 januari och NWT 24 april.


1956


Det är strax efter kl 9 på kvällen den 21 september 1956. Brandkåren har larmats om att brand utbrutit på vindsvåningen i Bergqvists skors fastighet. Vid framkomsten kunde brandmännen konstatera att stora eldslågor slog ut genom taket i hörnet av Tingvallagatan och Östra Torggatan.

På vindsvåningen fanns fyra lägenheter. Genom en snabb räddningsaktion lyckades brandmännen rädda hyresgästerna från balkong och fönster. Inga människor kom till skada. Den tekniska undersökningen på brandplatsen kunde inte ge någon klarhet om brandorsaken, bara att branden troligen börjat i nordöstra delen av vinden. Försäkringsbolaget ger klartecken för nybyggnation men ägaren, Ragnar Bergqvist, beslutar att huset ska återställas i ursprungligt skick.

Huset efter branden

Polisrapport från branden i Bergqvist-huset, sida 1-2 och sida 3.

Följ med in och se bilder från den renoverade skoaffären efter branden >>


1939


Så har då våren kommit till Karlstad 1939. I Bergqvist skoaffär skyltar man med det senaste modet inför sommaren. Denna sommar är nämligen lite speciell. Från den 1 juli 1938 har en ny semesterlagstiftning införts som ger rätt till 12 dagars semester. Bergqvists hoppas därför på en ökad skoförsäljning nu när många semesterfirare kommer att resa ut i landet med cykel, tåg och buss.

Den nya semesterlagstiftningen; del 1 och del 2.

Läs tidningsartikeln i NWT ”Res i Värmland” från 1944

Se SF-journalen ”Semestern 1939”

Den som väljer att stanna hemma under semestern kanske tar Råtorpsbussen till badet vid Borgmästarholmen. Andra populära badplatser är Alsters strandbad, Bomstabaden, Kroppkärrsjön och Orrholmstjärn. Kanske dagen avslutas på restaurang Nickebo, bara 10 minuters cykelfärd mot Råtorp. Här kan man njuta av utsikten vid Klarälven och dansa till orkester varje kväll under sommaren.

Karlstad har också utmärkta bussförbindelser. A.-B Nya Åkeriet har 13 nya bussar som alla utgår från Stora Torget:
Linje 1 – Herrhagen, linje 2 – Råtorp, linje 3 – Färjestad, linje 4 – Romstad, linje 5 – Kroppkärr, linje 6 – Lasarettet och Marieberg. Läs mer om busstrafiken >>

Hitta rätt i Karlstad 1939.


1927


Vi har kommit tillbaka till juni 1927. Huset, den s k Falkgården, ägs av plåtslagarmästaren Karl Adolf Falk (1864-1950). På gården har han sin bleck- och plåtslagerifirma som hans far, G A Falk, grundade redan 1862.

Läs mer om Karl Adolf Falk >>

K A Falk är sedan många år medlem av Karlstads Fabriks- och hantverksförening. Detta år firar hantverksföreningen sitt 80-års jubileum med en stor industri- och hantverkutställning i Expositionshuset och Stadsträdgården. Den värmländska storindustrin visar upp sig med bl a Uddeholm, Billerud och Bofors. Den 15 juni invigs utställningen av kronprins Gustaf Adolf. Den månadslånga utställningen besöks av hela 225 000 personer.

Den 15 juni 1927 invigdes industri- och hantverksutställningen i Stadsträdgården av kronprins Gustav Adolf.
På kronprinsens högra sida sitter landshövding Abraham Unger.

I september 1934 genomfördes en hantverksvecka i Karlstad med syfte att skapa intresse för hantverket. Se bilder från hantverksveckan 1934 >>

Vid hantverksföreningens 100-års jubileum 1947 anordnades en stor näringslivsutställning i Karlstad med mottot ”Värmland visar”.

Se film från utställningarna 1927 och 1947

Stadskarta från 1923


1890


Det är sommar 1890. Vid den här tiden är Falkgården ett hantverkets hus. Här finns fem mästare inom olika hantverk representerade. Det är guldsmed, garvare, bleckslagare, hattmakare och bokbindare. I huset mot gatan hade hantverkarna affärslägenheter och inne på gården låg verkstäderna. I den mellersta ingången till vänster i förstugan ligger bleckslagare G. A. Falks affär och till höger guldsmed Christian Brockmans butik. Hantverket i Sverige hade sedan 1400-talet varit reglerat i den s k skråordningen. Ett skrå var en sammanslutning av de som utförde ett visst hantverk, t ex guldsmeder.

Läs berättelsen om guldsmeden Christian Brockman >>

Läs protokollet från fabriks- och hantverksföreningen rörande ”Christian Brockmans Minne” 1881 >>

Enligt skråordningen fick hantverk endast utföras i städerna. Man började inom ett skrå som lärling vid 14 års ålder. Därefter blev man utskriven till gesäll. De skickligaste gesällerna kunde bli mästare inom sitt hantverk efter utfört mästarprov. För att få utöva hantverket måste den nyblivne mästaren söka burskap som borgare vid stadens magistrat. Skråordningen upphörde 1846 men mycket av den gamla traditionen levde kvar länge.

Läs renskrifter av gesällkontrakt och brev om burskap >>

Gesällbrev från 1862

Dryckeskanna av silver i dels barock- dels rokokostil. Guldsmeden Abraham Warnecks mästarprov utfört i Karlstad 1762. Kannan var en gåva från Karlstads borgarskap till assessor Reinhold Antonsson, Karlstads borgares riksdagsman 1760-1762.
Kannan tillhör Värmlands museums samlingar.

Läs mer om kopparslagare i Karlstad >>

Läs om Karlstads siste tenngjutare >>


1867


Det är i januari 1867. I Karlstad pågår återuppbyggnaden efter den stora branden 1865.
Nu står vi på Östra Torggatan och tittar västerut längs Tingvallagatan. På höger hand syns gamla gästgiveriets vällingklocka och källare av sten (nuv. Stora Torget). Mittemot ser vi två nybyggda stenhus. I det närmaste huset skall Nygren & Åhlins järnhandel flytta in i början av februari detta år. I det lilla huset med vita fönsterluckor finns Nygren & Åhlins första affär, öppnad 24 maj 1866.

På denna tomt byggde garvare J. P. Falk under åren 1867-68 sitt stora hörnhus, Falkgården, i två våningar (nuv. Bergqvist skor). Före branden ägdes tomten av kopparslagare Carl Fredric Lidberg som på denna plats bodde i ett rödmålat tvåvåningshus med vita knutar. Lidberg, som var en förmögen man, hade efter branden bosatt sig på sitt landeri Tuppenhof, som låg längs älven söder om Sommarro.

Läs mer om Lidbergs Tuppenhof >>

Läs om den nya stadsplanen 1866 >>

Nya stadskartan 1866

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att besöka den godkänner du vår användning av cookies.