På båda sidor om ingången står sköldbärare med svenska och norska riksvapnen. De har tidigare stått vid Fredsmonumentet på Stora Torget. På järngrinden sitter frimurarnas symbol – det röda korset.Innanför järngrinden med frimurarkorset ligger nedre hallen. På båda sidor om trappuppgången står två kolonner av järn. Före branden 1865 bar de upp balkongen på landskontorets flygel som hörde till det Arfvidssonska huset som var länsresidens 1822-1865.Festsalen fick sitt nuvarande utseende efter den stora ombyggnationen 1923. Dekorationer i väggar och tak är utförda i klassiska stilmönster som var vanligt under den gustavianska epoken. För arbetena stod konstnären Jöns Thulin. Takkronan i mitten av salen är ett franskt 1700-tals arbete. På väggarna hänger porträtt i helfigur av kungarna Carl XV, Oskar II och Gustaf V samt porträtt av de värmländska provinsialmästarna i frimurarlogen. Här i festsalen hölls förhandlingarna under unionsupplösningen 1905.Det här är provinsialmästarens rum så som det ser ut efter ombyggnaden 1923. Väggfälten inramas av breda bårder bestående av figurer, blommor, girlander och arabesker i olika mönster. På några ställen ser man personer i antik klädedräkt. De representerar för frimurarna kända yrken såsom murare, stenhuggare och byggmästare m fl. Möblerna är tillverkade i gustaviansk stil. Ljuskronan har tillhört generalen Carl Gustaf Armfelt i Finland.Johanneslogens sal är utförd i fornegyptisk stil. Taket som bärs upp av tio pelare av kalksten har ett himlavalv som visar stjärnornas ställning vid logens invigning 1806. Längst fram på podiet står det unika altaret.Under 1700-talet hade svenska officerare i utländsk tjänst kommit i kontakt med frimureri. I maj 1761 fick man tillstånd att bilda Svenska Arméns Loge i Greifswald, under det pågående s k pommerska kriget. Altaret på bilden tillverkades för logen av hovbildhuggaren Johan Ljung (1717-1787). Efter krigsslutet 1763, flyttades altaret och större delen av logeverksamheten till Stockholm. I samband med inrättandet av en Johannesloge i Karlstad 1806, överfördes altaret dit för att användas i den nybildade logen. Initiativtagare till Johanneslogen var bl a överste Arvid Cederström på Apertin, som själv reciperat i Arméns Loge i Pommern redan 1761. Under Karlstads brand 1865 räddades altaret när det tillsammans med arkivet och andra inventarier bars ut till Sandgrundsudden. Där täcktes allt över med ett brandsegel till skydd mot det kraftiga regnet som föll under kvällen och natten.
