Idag är platsen för en gammal köpmansgård säte för Nordea Bank. I över 100 år låg här järnhandelsfirman Nygren & Åhlin som var välkänd för generationer av karlstadsbor. Här gjorde man sina inköp av allt från spik till hushållsartiklar av olika slag. I den högra delen av byggnaden, samt på andra våningen, fanns Värmlands Hemslöjd under många år. Det gamla huset revs 1986 och det vi ser idag är en kopia av den tidigare fasaden.
Intressanta utgrävningar gjordes på den här platsen då man bland annat frilade en del av Skepparegatan, som gick genom kvarteret före branden 1865.
Var kommer gatunamnen ifrån? Läs Kerstin Welin-Lindhs artikelserie i NWT 1975 om gatunamn; del 1, del 2, del 3 och del 4.
1987
Det är i oktober 1987. Det gamla huset från 1867 rivs. Den sista hyresgästen är Värmlands hemslöjd.
Historien som ledde till rivning började 1970 när Wermlandsbanken köpte huset av familjen Nygren. Banken ville utvidga sin verksamhet mot Stora Torget. När bankens planer på en expansion klarnade, utfärdade byggnadsnämnden 1983 rivningsförbud. Diskussionerna under de följande åren mellan bl a fastighetsägaren, Länsstyrelsen, Värmlands Museum och Riksantikvarieämbetet ledde till en kompromiss. Man kom överens om att gatuhusets fasad skulle bevaras medan gårdshusen skulle rivas.
På grund av tekniska skäl kunde inte den gamla fasaden bevaras, utan den fick istället byggas upp på nytt.
Innan det nya huset byggdes genomfördes en arkeologisk utgrävning. Läs mer om utgrävningen >>
1936
Året är 1936. Värmlands hemslöjd är nya hyresgäster i huset i affärslokalen till höger om Nygren & Åhlin. Den första stora framgången fick hemslöjden på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Där visades ”praktisk husbehovsslöjd” såsom möbeltyger, gardiner, vadmal och s k nålbundna vantar från Dalby. Framgången på utställningen stimulerade hemslöjden till kursverksamhet och inventeringar. I Värmlands Dalby upptäcktes ” Rosryan ” 1917. Den blev som en symbol för Värmlands hemslöjd. De omfattande inventeringarna ledde till en utställning på länsresidenset i Karlstad 1922.
Läs mer om Värmlands hemslöjd och se bilder från utställningarna >>
Samma år, 1922, inleddes ett samarbete med godsägare Carl Widlund, som startat ett damastväveri på sin gård Trangärdstorp i Grava. Under åren har också Klässbols linneväveri salufört sin omfattande produktion hos Värmlands hemslöjd.
1914
Det är nu 1914. Nygren & Åhlins järnhandel är ett välkänt begrepp i stadens affärsliv. Den 24 maj 1866 öppnade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnhandelsbutik i ett provisoriskt litet trähus vid Stora Torget. Det var knappt ett år efter stadens brand och återuppbyggnadsarbetet pågick för fullt. Efterfrågan på alla sorters varor var mycket stor.
I februari 1867 flyttade järnhandeln in i det nybyggda huset. När järnvägen kom till Karlstad 1869 ökade affärens utbud av varor genom de utökade transportmöjligheterna.
Efter fransk-tyska kriget 1870-71 skedde en stark uppgång i affärerna vid bruk och industrier vilket gynnade järnhandeln i Karlstad. Firmans sortiment utökades under tiderna med bl a symaskiner, cyklar, husgeråd, elektriska verktyg och köksspisar. År 1957 börjar man sälja det s k vitvarusortimentet – kyl- och frysskåp samt tvättmaskiner.
Se fotografier från affären 1908 >>
1878
Det är en vinterdag 1878. Karlstad är återuppbyggt efter den stora stadsbranden 1865. I det gula huset till höger ligger Nygren & Åhlins järnhandel sedan 1867. Den här vintern har Oskar Nygren och hans familj flyttat in i den stora våningen en trappa upp i huset.
Artikel om familjen Nygren i NWT 12/2 1972
Familjen bebor hela övervåningen samt den västra gårdsflygeln. Det behövs stora utrymmen när man är som mest åtta personer i familjen, sex barn och två vuxna samt tjänstefolk och några släktingar. Oskars hustru, Sara Örnberg, som han gifte sig med 1872, trivdes med ett storslaget och imponerande hushåll. En av hennes favoritsysselsättningar lär ha varit att då och då möblera om den 9 rum stora våningen. När vi besöker familjen Nygren är det någon gång i slutet av 1890-talet:
Gör en rundvandring i Nygrens våning >>
Nygren & Åhlins telefonkontrakt från 1900
Kontrakt för vatten- och avloppsledning 1911 samt Anvisningar rörande vattenledningen och avloppsledningen 1911
Kontrakt med Karlstads elektricitetsverk 1915
1862
Det är den 3 november 1862, sent på eftermiddagen. I det gula tvåvåningshuset på tomt nr 100 vid Tingvallagatan lyser ljuset ovanligt skarpt i körsnär Edvard Bauers buntmakeributik. Denna dag tändes gasbelysning i Karlstad för första gången.
Den 21 februari 1862 beslutade magistraten att anlägga ett gasverk i Karlstad. Gasen var från början endast avsedd att användas för belysning.
Läs magistratens beslut 21 februari 1862 >>
Efter stadens brand 1865 byggdes ett nytt gasverk på klaraborgsområdet. Gasen kom med tiden att användas både i lampor, spisar och för drift av gasmotorer. För att kunna lagra mera gas och klara den ökade distributionen, byggdes en stor gasklocka på Kvarnberget 1904. Genom ökad efterfrågan på gas för olika ändamål behövdes ett nytt gasverk. Det nya verket stod färdigt i Yttre hamnen i januari 1938. Gasförbrukningen i Karlstad nådde toppen 1952. För årsproduktionen krävdes 7 000 ton kol. Vid sidan om gasen producerades det året 3 500 ton koks och 280 ton tjära. Under 1950-talet övertog elektriciteten allt större del av energiförsörjningen, vilket ledde till en avveckling av gasverket 1966.
