På den här platsen ligger kvarterets senast byggda hus, där som H & M flyttade in 2017. Tidigare låg här ett tvåvåningshus med inkörsport på mitten. Fastigheten, med stort gårdsutrymme, ägdes av Wermlandsbanken, som använde huset och gårdshusen som arbetsplatser för bankens personal.
På 1980-talet låg till vänster om inkörsporten Hagströms musikaffär och en hattmodist. Till höger om porten hade banken ett stort kundkontor. De två stora gårdshusen byggdes 1913 för Sem L Stawes textilfabrik, som var en av de många textilfabrikerna i Karlstad vid början av 1900-talet.
I fastigheten mot gatan flyttade en av de stora profilerna i Karlstads skolhistoria in 1873. Förutom rektor för läroverket var han också historiker och blev senare i livet riksdagsman.
2008
Våren 2008 är här. Vi befinner oss vid Karlstads centrums enda ödetomt. Det har nu gått många år sedan det gamla huset som låg här revs. Nu väntar platsen på att bli bebyggd med ett kombinerat bostads- , kontors- och affärshus. På bilden kan man se en del av den tillfälliga bebyggelsen. Längst till vänster ligger det som var restaurang Jägers uteservering, därefter en tidningskiosk och längst till höger några bankomater. Inne på gården fanns en minigolfbana fram till våren 2006.
Artikel ur NWT 4 juli 2007 om det planerade bostads- , kontors- och affärshuset
På försommaren och hösten samma år gjorde Värmlands Museum arkeologiska undersökningar inne på gården. Syftet var att undersöka och dokumentera lämningar av föremål, byggnader samt studera hur marken har använts genom tiderna.
1970
Vi är tillbaka till 1970. Huset på bilden byggdes strax efter branden 1865. Nu ägs fastigheten av Wermlandsbanken. I lokalen till höger om inkörsporten ligger ett av flera lokalkontor banken har i staden vid den här tiden. På övre våningen finns bankens redovisnings- och revisionsavdelning. Längst till vänster i huset ligger hattmodist Rosine.
Till vänster om porten ligger Hagströms musikaffär. Företaget som grundades av Albin Hagström i Älvdalen 1925 blev den största affärskedjan någonsin för musikinstrument i Sverige. Albin var först med det mesta, annonsering och import, postorder och avbetalning, egen fabrikstillverkning och försäljning i egna affärer. Redan på 1930-talet etablerade sig företaget i de övriga nordiska länderna och i Storbritannien och USA. Under 1930- och 40-talen öppnades musikaffärer runt om i Sverige. Till Karlstad kom Hagströms 1944. När rock´n roll kom till Sverige på 1950-talet började Hagströms tillverka sina första gitarrer. Många internationellt kända musiker, såsom Elvis Presley, Jimi Hendrix, Frank Zappa och ABBA, kom att spela på Hagströms instrument.
På 1960-talet blev dansbandet Sven-Ingvars företagets affischnamn. Läs mer och hör Ingvar Karlsson berätta om bandets historia >>
1916
Det är krigsåret 1916. Här på Drottninggatan 12 ligger Sem L Stawes trikåfabrik. Grosshandlare Stawe kom från Karlstads yllefabrik när han 1888 startade grossistförsäljning av trikåvaror . Efter att ha utökat företaget med egen fabrikstillverkning 1913 byggdes två stora fabrikslokaler här inne på gården. Där tillverkades huvudsakligen stickade varor, såsom koftor, jumprar, sportartiklar, vantar, sockor samt kläder av äkta kamelhår. Det fanns flera textilindustrier i Karlstad vid denna tid bl a Värmlands och Klaraviks trikåfabriker.
När Stawe byggde sin nya fabrik kunde han räkna med att hans industri skulle drivas med ny energi – elektriciteten. Karlstad stad hade redan 1905 tecknat avtal med Brattfors AB i Dejefors om leverans av elektrisk energi. För att ta emot kraften från Dejefors byggdes en transformator- och omformarstation vid Eneströmsgatan, bredvid fängelset. Några år senare, 1908, började gasen få konkurrens om gatubelysningen då den första elektriska gatulampan tändes i Karlstad.
1895
Det är den 2 april 1895. Ordenssamfundet N. T. har blivit ny ägare av huset på Drottninggatan 12. Efter den stora branden 1865 hade människor stort behov av att gå samman i föreningar för att skapa kontakter i sitt yrkesliv. En av dessa föreningar var en hantverksklubb, kallad H. K. Klubben, som bildades 1872 och bestod av hantverkare, köpmän och industriägare. Där fanns karlstadsbor som konditor Yhnell, guldsmed Landsort och målarmästare Ekstam. På en av programpunkterna stod att man skulle ägna sig åt välgörenhet. Detta var aktuellt vid denna tid eftersom fattigdomen och nöden var stor i Karlstad. Efter några år ombildades hantverksklubben och fick namnet Samfundet N. T.
Först i slutet av 1840-talet fick Sverige en effektiv fattigvårdsorganisation. Arbetet med fattigvården i Karlstad leddes av kommunens fattigvårdsstyrelse. Inriktningen på arbetet styrdes av en lagstadgad fattigvårdsförordning. I november 1869 beslöt stadsfullmäktige att herrgården Klaraborg skulle göras om till arbetsinrättning, ålderdomshem och fattighus. Det nya huset vid Klaraborg stod klart 1908.
1873
Året är 1873. I år har huset fått en ny hyresgäst. Som en av de mer framstående politikerna i Sverige i början av 1900-talet skulle Teofron Säve (1842-1931) bli känd som motståndare till den svensk-norska unionens upplösning 1905.
Säve var 28 år när han blev ordinarie lektor vid Karlstads läroverk i ämnena historia , geografi och latin höstterminen 1870. Han var en lärare och pedagog som uppskattades av eleverna på 1800-talet. Han tyckte bäst om historia och på sina lektioner höll han ofta fängslande föredrag som lär ha gjort historien både begriplig och överskådlig för eleverna. Sin djupa kunskap omsatte han i författandet av många böcker på historiska teman. Han skrev gärna om kungar, krig, fredsslut och diplomati enligt den tidens sätt att skriva historia. Efter tiden som rektor vid läroverket åren 1882- 1895, kom han till stor del att ägna sig åt politiken. Säve blev 1892 vald som riksdagsman till Första kammaren där han politiskt stod långt till höger. Han tillhörde även Konstitutionsutskottet. Teofron Säve lämnade riksdagen 1910.
Läs mer om tre elevvårdsärenden som läroverkets kollegium behandlat under 1800-talet >>
