1. Vid köksbordet
Släktforskning börjar egentligen hemma vid köksbordet. Börja med att fråga dina närmaste familjemedlemmar om din släkts historia. Du kan säkert också få upplysningar om andra i släkten som vet mycket och som du sedan kan ta kontakt med. Det är de äldsta som oftast vet mest om släktens historia. När en äldre person berättar får du veta saker som kanske inte går att finna någon annanstans. Det är berättelser ur minnet som du bara kan få reda på om du ställer frågor. Ta kontakt med dina äldsta släktingar först. Vänta inte för länge.
2. Ett fotoalbum berättar
Om du tittar i släktens fotoalbum får du uppleva hur det var förr i tiden. Det är spännande att se gamla släktingar på fotografi. Då får du också en bild av dem och deras värld som kan vara intressant att ha när du längre fram i din släktforskning finner deras namn i kyrkoböckerna. I fotoalbumet kommer du också att finna bilder på hus och miljöer där dina förfäder har bott och arbetat. Låt dina släktingar berätta med hjälp av fotoalbumet. Det ger ett bra stöd för minnet. Många äldre minns det som ligger långt tillbaka i tiden bättre än det som hände igår.
3. Minnessamlingens skatter
Det är många människor som har sparat sina minnen i form av föremål. Det kan vara saker som haft stor betydelse vid olika tillfällen i livet. Förr i tiden samlade man sina familjeskatter i fina skrin som var inredda med olika fack. De olika föremålen är ofta förenade med minnen från platser, resor och händelser. Leta efter minnessamlingarna i din släkt. Låt dina släktingar få återuppväcka föremålens historia. Där finns kanske nyckeln till berättelserna om din släkts historia.
4. Ett brev betyder så mycket
För länge sedan var det inte så vanligt med telefon. Då fick man istället skriva brev till varandra . Brev kan vara väldigt personliga och berätta om tankar, drömmar och om kärlek till en annan människa. Om du har tur kanske det finns kvar en brevsamling i din släkt. Ofta ligger breven hopbuntade i gamla skokartonger väl undanställda på vinden eller i källaren. Det kan vara en brevväxling som berättar om hur dina far- eller morföräldrar träffades, eller brev skickade hem från någon långresa.
5. Familjens arkiv
I alla familjer sparar man viktiga dokument som kan ha att göra med ekonomi, ägande, arv eller andra affärer eller köp man gjort under sitt liv. I en del familjer finns sådana dokument bevarade från långt tillbaka i tiden. Har t ex en fastighet gått i arv i flera generationer kan det finnas ett särskilt gårdsarkiv som rör fastighetens historia. I familjens arkiv kan det också finnas bouppteckningar efter avlidna släktingar, som berättar om hur det sett ut i hemmet och vad man ägt i sitt liv.
6. Familjebibeln – en släktklenod
Förr i tiden var det ovanligt att folk ägde böcker. Men i många familjer finns det en familjebibel som oftast gått i arv i flera generationer. Det är en stor och tung bok som ibland var illustrerad med bilder ur den bibliska historien. I familjebibeln skrev man in namnen på sina föräldrar, barn och andra släktingar. Här finns också uppgifter om när och var personerna föddes, levde och dog. Det är viktig information när du senare ska forska vidare om dina släktingar i kyrkoböckerna.
7. Kyrkogården – en levande historia
Kyrkogården är en spännande och intressant plats. Här möts nutid och dåtid och här kan du också få information om sin släkt. På kyrkogården finns olika typer av gravar, allt från minneslunden till den stora familjegraven. De olika gravarnas utformning berättar mycket om olika tidsperioder och om människorna som anlagt dem. På gravstenen hittar du namnet på den döde liksom uppgifter om födelseår och dödsår. Ibland är även datumen angivna. Förr i tiden var det vanligt att också personens yrke fanns med på gravstenen.
8. Forska på Arkivcentrum
För att få upplysningar om dina släktingar som levt längre tillbaka i tiden är du välkommen till Arkivcentrum i Karlstad. De viktigaste källorna för att hitta dina släktingar är kyrkoböckerna. Mellan 1686 och 1991 har alla svenskar vid olika tillfällen i livet blivit inskrivna i kyrkoböckerna. Det skedde vid födelse och dop, konfirmation, vid husförhör, om man flyttade, vid bröllop och slutligen vid död och begravning. Idag är kyrkoböcker för hela Sverige möjliga att ta del av i olika databaser. Det viktigaste materialet är födelse- och dopböcker, husförhörslängder och död- och begravningsböcker.
9. Födelse- och dopboken
I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i alla församlingar i landet skulle föra längder över födda och döpta barn. Barnen skrevs upp i den ordning de fötts under året. Här finns vidare uppgifter om föräldrarnas namn samt platsen där barnet föddes. Bilden visar 1868 års födelse- och dopbok för Järnskogs församling. Högst upp på sidan kan vi läsa att Andreas har fötts 19/4. Till höger står föräldrarnas namn: Sågaren Anders Nilsson och hans hustru Märta Andersdotter. Till höger om föräldrarna ser vi familjens adress som är Koppoms bruk. Siffran p. 125 leder till information om familjen i husförhörslängden.
10. Husförhörslängden
Det var oftast en gång om året som prästen reste runt i församlingen och förhörde alla i kristendomskunskap. I husförhörslängden skrev han upp namnen på församlingsborna. Han antecknade när och var de var födda. Han noterade också om de flyttat in till församlingen eller om de flyttat därifrån. På bilden ser vi Nils Magnussons familj i Lerbyn, Tveta socken, 1836. Nils är född 1789 i Tveta. Nils äldste son heter Lars och är född den 30/12 1813, också han i Tveta. Under rubriken utflyttad kan man se att Lars har flyttat någonstans. Beteckningen p. 106 betyder att du finner honom på sidan 106 i samma bok du befinner dig. Siffran 38 innebär att Lars har flyttat år 1838. En person som är struken i listan har antingen flyttat från församlingen eller avlidit.
11. Död- och begravningsboken
I den här boken antecknades den avlidnes namn, bostadsort, ålder samt orsak till dödsfallet. Här kan man också få reda på om personen avled i en sjukdom eller i samband med ett olycksfall. Vi får också veta när begravningen ägt rum. Bilden visar 1882 års död- och begravningsbok för Fryksände församling. Längst till vänster, vid nr 33, kan vi läsa att den 14 maj avled soldaten Erik Jönsson Önn i Önnerud. I spalterna till höger om namnet ser vi att han avlidit i en ålder av 42 år, att han var gift och att han dog av lungsot.