Renskrift av protokoll (§ 6):
Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen
för Karlstads Watten- och Gasverk den 23 Mars 1893.
Närv: Herrar Haak, Ågren, Forssell, Wallberg och
Nygren samt Ingeniör Adolf Nilsson.
§ 6
Med anledning af från Helsovårdsnämnden infordrat yttrande beträffande en af Tillförordnade förste provinsialläkaren S Alvinzi hos Kongl Majts Befallningshafvande i Wermlands län (anm. Landshövdingen) gjord framställning rörande afloppet från stadens vatten- och afloppsledning afgaf styrelsen följande. Ända sedan stadens brand har det dike; hvari kloakvattnet från vatten- och afloppsledningen nu utmynnar, använts för upptagande af dagvatten från hela nordöstra stadsdelen. Då nya kanalen byggdes, anskaffades för Tyggårdsvikens torrläggning en lokomobil.medelst hvilken dagvattnet från nordöstra stadsdelen utpumpades i kanalen. Då frågan om vatten- och afloppsledningsbyggnaden förelåg till behandling och antagande, var ett af de mest svårlösta problemen huru man på bästa sätt och utan framtida olägenheter skulle afföra afloppsvattnet från den tilltänkta kloakledningen, då staden, belägen på en uppslamning vid Wenerns strand, har lutningsförhållanden, som icke medgifva något naturligt aflopp ens för dagvattnet, så mycket mindre då för den underjordiska mycket lägre liggande afloppsledningen.
Wisserligen uppstod tanke på att låta afloppsvattnet utrinna i elfven, men denna plan måste förkastas tillfölje af elfvens slammnings- och stigningsförhållanden, som förr eller sednare skulle hafva gjort ledningarna otjenstbara. Under så ogynnsamma lokala förhållanden måste man nästan helsa med glädje, att den utvägen stod till buds att använda den torrlagda Tyggårdsviken som reservoir; så beslöts, att afloppsledning skulle byggas och densamma utmynna i Tyggårdsviken………………Redan i juli 1890 lät styrelsen i afloppsdiket insätta en slambrunn för uppsamlande af de mera tjockflytande massor, som med afloppsvattnet föres ut i diket. I september 1890 insattes ytterligare en slambrunn i Tyggårdsdiket, emedan den redan insatta visat sig särdeles väl motsvara sitt ändamål.
Källa:
Karlstads kommunarkiv, Energiverken, vol. A 1: 29