År 1845 blev rådmannen och auditören Carl Magnus Höök ägare till Mariebergs gård. Efter Hööks död ärvdes gården av sonen doktor Conrad Höök. År 1876 slutade han sin läkartjänstgöring och flyttade in på Mariebergs gård. Han bodde aldrig själv i huvudbyggnaden utan i den västra flygeln. Ute på Marieberg levde han ett stillsamt liv och ägnade sig mest åt litteratur och åt skogen runt om herrgården. I december 1895 avled Conrad Höök, ogift och utan barn. Han lämnade efter sig följande önskan:
”Om Marieberg efter min död försäljes, så låt åtminstone skogen ej komma i afverkares våld. Skänk den då hellre till staden emot betryggande garanti för dess framtida bestånd och vård. Detta är min innerliga bön, Marieberg den 3 maj 1892. Conrad Höök”.
Som en tacksamhetsgest mot dr Conrad Höök för att han skänkte skogen till Karlstad stad, avtäcktes den 1 maj 1937 en bronsbyst av honom utförd av skulptören Erik Rafael-Rådberg. Idag minner också Hööksgatan om den välvillige donatorn.
Ett lite mindre känt minnesmärke i Mariebergsskogen är den s k Ugglastenen. Den restes 1946 till minne av överste Bertil Uggla (1890-1945). På kvällen den 29 september 1945 avled han här under ett träningspass inför förberedelserna för en fälttävlan i Linköping. För en större allmänhet gjorde sig Uggla känd som ledare av radions morgongymnastik under många år. Han var en välkänd idrotts- och gymnastikledare och spridare av informations- och undervisningsmaterial till idrottsrörelsen.
Bertil Uggla blev officer vid Svea livgarde 1910 och avancerade till överste 1939 . Uggla hade en omfattande idrottskarriär bakom sig. Han fick bl a bronsmedalj i stavhopp vid olympiaden i Stockholm 1912 och i modern femkamp vid olympiaden i Paris 1924. Vid Värmlands regemente (I 2) började man 1947 att fira den s k ”Uggladagen” , ett populärt inslag som drog många åskådare var den berömda kompanistafetten.
